Förhistoria

Till den förhistoriska tiden brukar vi räkna stenålder, bronsålder och järnålder. Tillsammans sträcker sig de tre perioderna mellan 10 000 f.Kr och ca 1050 e.Kr. Här kommer ett litet smakprov på vad man hittat i Vilhelmina från den här tiden.  

Allt sedan inlandsisen drog sig tillbaka från södra Lappland har Vilhelminabygden varit befolkad. De spår forntidsmänniskorna lämnat efter sig är många. Faktum är att Vilhelmina är den fornlämningstätaste kommunen i Västerbotten, med över 2000 registrerade fornlämningar. Den äldsta daterade fyndet i kommunen är en kokgrop vid Vojmsjön som visat sig vara cirka 10 000 år gammal. Ända fram i järnålder har människorna i de här trakterna i huvudsak livnärt sig av jakt och fiske och från järnåldern finns även belägg för att man börjat med tamrenskötsel.

Stenåldern

Under stenåldern, för omkring 5000 år sedan, var det vanligt att man på sina vinterboplatser grävde ner golvytan i den hydda man bodde i. Matavfallet och annat skräp var man inte så noga med, utan slängde det strax utanför bostaden. Med tiden växte det upp tjocka vallar med avfall, skörbrända stenar och trasiga redskap runt hyddan, till stor glädje för de arkeologer som gjort undersökningar i dem under senare tid. Det benmaterial man hittat i vallarna visar att man främst åt älg och bäver, men även fynd av orre och brunbjörn har gjorts.

Dolk från Gråtanån
Dolk från Gråtanån
© Västerbottens museum

För att fånga älg kunde man gräva flera djupa gropar efter varandra längs älgens vandringsstråk. Groparna kamouflerade man sedan med ris och snö. Även olika sorters fisk har säkert funnits med på menyn men då fiskben är så små och sköra har de sannolikt förmultnat under årtusendenas lopp.

Bland de redskap man hittat från den här tiden kan nämnas knivar, brynen och olika typer av pil- och spjutspetsar. Oftast har de tillverkats av lokala stenmaterial så som skiffer, kvarts och kvartsit. Ett av de absolut vanligaste fynden är skrapor i olika former och storlekar, vilka man använde då man beredde skinn.

Brons- och järnåldern

Från brons- och järnåldern finns många fynd av keramik med en stor inblandning av asbest i godset. Analyser man gjort av keramikskärvor tyder på att man (som tur var) inte lagade mat i krukorna utan använde dem vid tillverkning av bronsföremål och framställning av smidbart järn.

Kultsjökrukan
Kultsjökrukan. © Västerbottens museum


På 1940-talet hittade man ett av landets finaste asbestkärl vid stranden av Kultsjön, därav namnet Kultsjökrukan. Från järnåldern finns även många fina fynd av järnpilspetsar, knivar och yxor, men också pärlhalsband och dräktspännen. Ett känt fynd kommer från Maksjön och består bland annat av ett stort antal glaspärlor, tre bronsspännen och några järnknivar. De många dyrbara föremålen berättar att det kan röra sig om ett gravfynd från ungefär 700-800 e.Kr.

Maksjöhalsbandet
Maksjöhalsbandet
© Västerbottens museum

Uppe i fjällvärlden finns många gamla samiska lämningar. Bland annat finns där så kallade stalotomtningar, vilka anses vara rester efter gamla bågstångskåtor som beboddes i samband med vildrensjakt. Deras huvudsakliga tillkomstperiod anses vara mellan 700-1400 e. Kr. Namnet Stalo kommer från den samiska folktron om ett stort, farligt väsen eller en jätte, stállo. Att det skulle ha varit jättar som bodde i de här lämningarna är det nog emellertid inte så många som tror längre.


Tips på platser att besöka:

 

Periodindelning
Visste du att...
För att lättare kunna systematisera och beskriva den förhistoriska tiden har den moderna människan delat in förhistorien i olika perioder. Med tiden har man emellertid insett att det arkeologiska materialet kan se väldigt olika ut beroende på var i landet man befinner sig.

För enkelhetens skull har vi ändå valt att använda den traditionella indelningen som ser ut så här:
Stenålder 10 000 - 1800 f.Kr
Bronsålder 1800 - 500 f.Kr
Järnålder 500 f.Kr - 1050 e.Kr